Skilj på yttrandefrihet och näringsfrihet!

Till det jag saknar i mitt aktiva liv hör kontakten med ungarna i landets skolor. Som författare skulle jag locka dem att skriva. Ibland blev det pigga och originella formuleringar. Ibland blev det berättelser med tydlig påverkan av den våldsunderhållning som vi inte skyddar ungarna från.

"Det lönar sej att läsa. Folk gömmer tusenlappar i böcker."

"Om det börjar brinna på biblioteket får man inte skrika högt att det brinner. Man måste gå fram till lånedisken och säga tyst: – Det brinner."

"Jag hade en så sorglig barndom, sa tjuven. Det förklarar ju allt, sa polisen. Då får du gå."

"På fingeravtrycken kunde man se att mördaren var 16 år."

"Bod och skräck. Huvet ska väck."

"Den galna pojken blev sugen på korvstroganoff. Han tog motorsågen, sprang ner till en porrklubb, tar några brudar, sågar itu brudarna, tar yxan och hugger dom i småbitar och stoppar dom i micron, ut kommer färdig stroganoff, men den är inte. Vet ni hur man gör ketchup? Man tar tjejblod, tar lite salt, socker, peppar och blandar i, man tar mixen och har lite roligt, man häller i mosad gristarmar."

Det är länge sen jag såg tolvåringars skrivförsök. Vad skriver de i dagens uppsatser? Det kan jag bara gissa. Men ett vet jag: Vi får ut ur ungarna vad vi stoppar in i dem. Eller vad vi låter samvetslösa underhållare stoppa in i dem.

Titta på de sjukaste teveprogrammen och de dataspel som en del ungar ägnar sej åt. Några undgår att påverkas. Några tappar kontakten med verkligheten. Producenterna av sjuk underhållning brukar anföra yttrandefriheten till sitt försvar. Vi måste skilja på yttrandefrihet som måste försvaras och näringsfrihet som måste begränsas.