Jag har skrivit så
många böcker att jag inte kan hålla reda på dem. En av dem är helt och hållet
försvunnen, jag kan inte hitta ett enda exemplar i mina bokhyllor. Den hette
Kalle Finkel och Makten.
Jag minns hur den kom
till. Det började med en idé: Om man kan transplantera en njure bör man väl
kunna transplantera en hjärna också. Det ger ju flera möjligheter. En kvinnlig
hjärna i en mans kropp? Nej… En gamlings hjärna i en ung kropp? Tjaa! En fattig
mans hjärna i en rik mans kropp? Ja!
Sen skulle idén
befruktas med en avsikt: En vanlig människas hjärna i en makthavares kropp! Så
att en vanlig medborgare får insyn i de mäktiga beslutfattarnas värld!
Och så en
förutsättning som läsaren inte vet om: Partiledare Fredrik har råkat ut för en
olycka och fått huvudet krossat. Partiet måste ha honom på benen till sommaren
och valrörelsen. En skum läkare med privatklinik åtar sej jobbet. Fredriks
hjärna går inte att rädda. Läkaren skickar ut sina hejdukar att skaffa fram nån
som ingen kommer att sakna. De tar den gamle uteliggaren Karl Valter…
Så kan historien
börja. Karl Valter vaknar upp i en sjuksäng. Bredvid sängen sitter en flicka
som påstår sej vara hans älskarinna och vill ha pengar. Karl Valter känner sej
konstig i munnen. Tänder han förlorat sitter där de ska. Ett finger han
förlorat har kommit tillbaka. Nästa gång han vaknat sitter vid sängen en
rödhårig kvinna som påstår sej vara hans hustru.
Till henne kommer han
så småningom hem och upptäcker att de har två barn tillsammans. Dit kommer
partisekreterare Åke Klantvall och drar iväg med honom till möten och
TV-framträdanden. Vid intervjuer kan han inte svara som en politiker utan bara
som en vanlig klok medelsvensson… Ja, så är historien igång.
Den boken är jag
nyfiken på. Jag skulle gärna vilja läsa den på nytt. Den enda av mina hundra
böcker som inte finns mitt arkiv. Nu får jag väl söka den på biblis eller på
nåt antikvariat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar