Jag har svårt att ta
till mej allt nytt, sånt som twitter och facebook och allt vad det heter. Så
har det alltid varit. År 1889 hade en av mina romanfigurer, lille Emil, svårt
att ta till sej metersystemet. Hans lärare sa:
– Det är endast
fem ord man behöver hålla i minnet för att ha namnen på alla nya mått och
vikter, nämligen orden kilo, hekto, deci, centi och milli. Så enkelt är det!
Emil tyckte inte alls att det nya metersystemet var enkelt. Varför skulle
tre och en tredjedels fot kallas en meter? Och två och en tredjedels skålpund ett
kilogram? Och två tunnland en hektar?
Det hela föreföll alldeles meningslöst. Men så skulle det vara från och med
i år, det hade överheten bestämt. Från och med i år skulle det inte finnas
några tum och fot och läster och skålpund. Allt skulle vara meter. Och liter
och kilo som på något mystiskt sätt hängde ihop med metern.
Ingen hade förklarat nyttan med allt detta. Emil var därför övertygad om att
det bara var ett nytt sätt att jävlas med landets skolbarn.
För min del verkar
twitter och facebook vara ett sätt att jävlas med oss gamlingar. Det påstås att
det förs intressanta samtal under dessa beteckningar, men hur jag än försöker kan
jag inte hitta dit på min Mac. Om jag får ett meddelande och försöker svara får
jag veta att: För att kommentera via e-post
måste meddelandet skickas från en adress som är kopplad till ditt konto.
Thanks, The Facebook team.
Jaså. Och hur får man
en sån adress då? Det skulle The Facebook team lätt kunna tala om, om de ville
upplysa i stället för att bara jävlas med oss.
Du måste använda samma e-postadress som du har angett då du skapade ditt facebook-konto. (fattar du?) lycka till! :) =smiley
SvaraRaderaDet är rätt så krångligt att kommentera här på bloggen, lättare att göra det på Facebook. Twitter har jag aldrig förstått vad jag ska ha till, det räcker till ändå. Du har säkert många som kan hjälpa dig med det, som är mer aktiva yrkesmänniskor. Kramatliga hälsningar från Marieborgseleven. :)
SvaraRadera