Är skräcklitteratur nåt att ha?

Nu är skräckförfattaren Stephen King aktuell igen med en ny roman, Doktor Sömn, som ska skrämma oss. Han är mycket produktiv och tjänar miljoner. Det där har oroat vår favoritpoet Ove Klinthäll som också försöker skrämmas, fast på vers förstås:

I natt jag drömde någonting förfärligt hemskt i min sömn,

och nu ska jag berätta vad det var för märkvärdig drömn.

Det kom en man, en huvudlös, med grymma anletsdrag

ur gravens ruttna djup och nåt abnormt förfärad blev jag.

Men stopp, en huvudlös person med anletsdrag, nänä!

Joho, hade två styck huven, ett på varje knä.

I ena huvets ögonhålor slogs en orm om ett bi,

i vänstra kröp det maskar kring med glutenallergi.

Och spöket sprang och sökte mej med blodigt isande vrål,

jag flydde flinkt åt alla håll tills jag föll ner i ett hål.

Då ville någon tända eld, jag skrek förfärad: Nej släck!

När jag steg upp på morgonen så var jag död av skräck.

Stephen Kings storhet ligger i att han alltid har lyckats balansera socialrealism med skräck. Det är skräcklitteraturens uppgift att ifrågasätta såväl det verkliga i det övernaturliga, som det övernaturliga i verkligheten. Nu tror Ove Klinthäll att han har börjat i en genre som ska göra honom till miljonär. Vi kan bara säga: Lycka till!