Religion handlar inte om gudar

Den svenska skolan har fått ett nytt problem. Där finns elever med främmande religioner som man måste ta hänsyn till. Det måste man inte alls. Även om vi naturligtvis ska ha religionsfrihet, är religioner förvetenskapligt tänkande som inte bör uppmuntras utan bekämpas.

Ungarna måste lära sej tänka. För att alls kunna tänka måste man ha ord att tänka med. Orden är tankens redskap. Man kan ha nytta av ord som vetenskapligt och förvetenskapligt tänkande. Man kan studera det mänskliga tänkandets historia. Innan det fanns vetande fanns det tro. Här kan man bunta ihop alla religioner och se dem som förklaringsmodeller inom det förvetenskapliga tänkandet.

Frågan är inte om Gud finns eller inte. Frågan är hur religioner har uppkommit och i vilka miljöer profeter och evangelister har verkat och vilka makthavare de tjänat.

Lär ut grundregeln: Religion handlar inte om gudar, den handlar om mänskor och makt!

Att religioner hänger med än i dag kan bero på en kulturell eftersläpning. Men det kan också ha att göra med att makthavare medvetet fördummar folket för att kunna föra ut det i krig eller bara för att kunna behålla sin makt.

Varje kyrka och samfund är i grunden ett affärsföretag, det är inte svårt att se. Och inte svårt för skolbarn att förstå.

Religionsundervisning bör vara undervisning i religionskritik. Då kan det bli roligt. Då kan lärarna hitta citat hos profana skribenter. Och söka stöd hos till exempel Bertrand Russel och hans eleganta avsågning av den kristna vidskepelsen:

– Det är möjligt att det är dumheten som gett oss våra problem, men det är inte dumheten som kan lösa dem!