I går var jag på
vårdcentralen i byn där jag bor och blev undersökt och befunnen tämligen frisk.
Det var jag glad för, och även personalen verkade glad. Jag kom att tänka på
något jag läst om offentlig och privat verksamhet: "En offentlig
vårdcentral strävar efter att hålla oss så friska som möjligt, medan en privat
vårdcentral har behov av fler sjuka för att tjäna pengar."
Enkelt och självklart,
men var hade jag läst det? Jag har dåligt minne och det tog en god stund att
leta fram min gamle vän Bengt Göranssons bok Tankar om politik (Ersatz förlag) där han skrivit det.
Bengt
Göransson har åsikter om det mesta. Det märkte vi redan, hustru Inga och jag,
när han som tonåring undervisade oss SSU:are i Stockholm. Sen dess har han
varit kulturminister och utbildningsminister och gästprofessor och mycket
annat. Nu är han pensionär och kan, som han säger i boken, "säga och
skriva vad jag vill eftersom ingen behöver bry sig om det!". Nyligen lär
han ha föreslagit att Arbetsförmedlingen ska byta namn till Arbetsförnedringen.
Googla honom får du se!
Politiker
har en del att lära av Göransson. De som i allmänna val fått uppdraget att
företräda medborgarna tror ofta att de ska representera skattebetalarna. Men medborgare och skattebetalare är
inte samma sak. De förra har gemensamma intressen, medan de senare bara har det
privata intresset att betala så lite skatt som möjligt.
Göranssons
bok är läsvärd och tankeväckande. Han är tillräckligt gammal för att minnas de
unikt svenska folkrörelsernas betydelse. Det var genom dem som vanligt folks
tro på en bättre framtid kom till uttryck, säger han mot slutet. Och han tycks
tro att det fortfarande på den vägen går att bygga ett bättre samhälle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar