Nu
är det slut på sommarlovet. Ungarna börjar skolan igen. Vad får de lära sej
där? Vad skulle vi socialister önska att de fick för undervisning? Frågan väcks
när jag ägnar mej åt att kasta gamla papper och i en låda hittar fem årgångar
(1920–1924) av Barntidningen,
"organ för soc.dem. ungdomsförb. barngillen".
Mina föräldrar träffades 1920 och
jag föddes 1925. Barntidningen kom alltså ut medan de var fästfolk och
funderade på om de skulle få råd att sätta mej till världen.
De
var båda socialister av den generation som skulle bygga det unika svenska
välfärdssamhället. De kan inte ha ogillat en barntidning med bidrag av Kata Dalström,
Ture Nerman, Albert Viksten…
De måste ha haft lika stort nöje
som jag av Farbror Redaktörns funderingar: Läraren
sade att det måste finnas både fattiga och rika. Hur skulle de fattiga reda sig
om det inte funnes rika som gav dem pengar och arbete? En gosse undrade
varifrån de rika fått sina pengar. Han kände lust att räcka upp handen och
fråga därom, men när han mötte lärarens barska blick svek honom modet.
Barntidningen
hade förslag till undervisning i räkning:
Snickare Karlsson tjänar 8 kr om
dagen och gör bord och stolar för 32 kr om dagen. Hur stor del av det han
arbetar ihop får han i lön?
Kungahuset kostar 1,5 miljoner pr
år att underhålla. En president kan man få för 18 000 kr. Hur många
presidenter kan man betala med vad kungahuset kostar pr år?
Skolan
har vi grovt försummat. Vad den lär ut i dag vet jag inte, men till
klasskampens och arbetarrörelsens historia är det förmodligen ännu långt.
Hur religionsundervisningen borde
se ut visste Barntidningen redan innan jag föddes:
Lärarinnan: Har Jesus inga
lärungar i Sverige?
Olle: Jodå! Dom kallas
socialister.
President i all ära. Men vad kostar inte redan nu det frälse som just nu med läppesmällan Lööf i spetsen klingar i glasen? Samtidigt som nedskärningar i kommuner och landsting skapar nya problem för folket som byggde landet.
SvaraRadera