Klasskamp ja – men mellan vilka klasser?

Sedan jag här några gånger talat om klasskamp har jag fått frågan hur man definierar klasser. Arbetare har blivit medarbetare och Moderaterna har blivit arbetarparti och Socialdemokraterna något slags småförtagarparti. Vem är i dag våra vänner och vem är våra fiender? Hur definierar vi den klass vi ska bekämpa? Här ska jag ge ett enkelt svar:

Några lever på att arbeta. Några lever på att äga.

Vi drabbas av den här klasskillnaden på olika sätt. När Inga och jag var nygifta på 1940-talet sökte vi lägenhet i Stockholm. Det fanns en ledig enrummare på Samaritgränd på Söder. Jag träffade ägaren till huset, en vänlig gammal man som sa:

– Nu blir väl lilla frun glad.

– Javisst, sa jag.

– Så lilla frun tycker om lägenheten?

– Hon är förtjust i den, sa jag.

– Ja, här är ju ingen störande biltrafik. Det är tyst och lugnt. Det tycker väl lilla frun om?

Han drog ut på samtalet och tjatade leende om lilla frun. Jag väntade på att han skulle lägga upp hyreskontraktet på bordet. Han väntade på att jag skulle räcka fram tjugu tusen under bordet, dvs utan kvitto. Det begrep inte jag – inte förrän efteråt, när jag fick reda på att min efterföljare, som fick lägenheten, betalat den leende fastighetsägaren inte tjugo men väl femton tusen kronor för att få kontraktet.

Sen dess hatar jag fastighetsägare. Mitt partis första paragraf skulle lyda: Ingen må äga annans bostad!

I Svenska Dagbladet 18 juni hittar jag rubriken: "Bra avkastning från hyresfastigheter." Det är Hyresfastighetsfonden som skriver: Den årliga hyresjusteringen och bristen på bostäder innebär låg risk och bra avkastning.

Hundratusentals fattiga människor jobbar och sliter och oroar sej varje månad för hur stålarna ska räcka till hyran. Som husägaren tar och lägger till sin förmögenhet utan att behöva göra ett handtag. Låg risk och bra avkastning!

Fastighetsägare är bara en kategori av de parasiter som lever på oss andra. Det finns flera, och du har ingen svårighet att se vilka de är på det område där du själv är verksam.

Klasskampen är lika nödvändig nu som den alltid har varit. Och skillnaden mellan klasserna är enkel att konstatera:

Vår klass lever på att arbeta.

Våra motståndare lever på att äga.

Konstigare är det faktiskt inte.