I dag är det
Sveriges nationaldag. Jag googlar Sverige och finner att det egentligen heter
Konungariket Sverige och är ett land på den skandinaviska halvön. Jag googlar Nationaldag
och finner att det är helgdag sedan 2005 – alltså en dag när kapitalisterna
inte tjänar något på oss eftersom vi är lediga. Alla utom hemmafruar,
papperslösa som diskar på restauranger, småbarnsmammor och ja ni vet…
Jag kollar
ordet "Sverige" bland poeten Ove Klinthälls många rimmade kommentarer
om tillvarons märkvärdigheter och hittar följande dikt:
Sverige är
vårt fosterland, vårt fasterland, vårt mosterland,
Sverige är
vårt moderland, vårt systerland, vårt broderland.
Sverige är
vårt fäderland, vårt väderland, vårt städerland,
vårt
bräderland, vårt kläderland och vårt potatisland.
Om jag hade
en flaggstång skulle jag hissa en flagga för att visa min glädje över att vara
född i detta fantastiska land. Om jag hade något att säga till om skulle jag avsätta
kungahuset så att vi blev riktigt demokratiska. Nu kan jag ändå glädjas åt att
genom mitt fönster kunna blicka ut över Östgötaslättens fosterland och
Bråvikens fostervatten. Syrenerna blommar och livet är värt att leva –
åtminstone i Sverige!
Jo, jag håller med. Dock är jag lite kluven till de båda gula linjerna. Det räcker väl med ett horisontellt? Vi är ju förståss ett "kristet" land... men som nu är framstår flaggan för mej lite som en slags diffusion.
SvaraRadera