Vad säger sossarnas talare?

I dag är det första maj. När jag var barn gick jag med mor och far i demonstrationståg och sjöng Internationalen. Nu är det inte lika självklart längre. Nu inser man med Tage Danielsson ”hur löjligt det verkar att gå, innan vi har bestämt vart vi ska”. I min barndom visste arbetarna vart de skulle. Vet vi det i dag? Vi behöver nog några goda råd. Dom fick vi av Tage Danielsson, som jag här än en gång citerar ur minnet:

Vi som i Sverige bygga och bo

måste få åter vår framtidstro.

Det sade Palme. Men något var galet.

Med framtiden mena han 60-talet!

Låt oss glatt vandra fram ännu längre ändå.

Till Per Albin och Wigforss och Sköld.

Dom är framtidens män! Med dom kan vi få

lite trygghet och skydd mot all köld.

Låt borgarna få vad dom tål!

Bak framåt mot nygamla mål!

Tage Danielsson var socialdemokrat så länge sossarna själva var det. Sen blev han rörelsens främsta kritiker. Kring 1980 såg han att de båda största partierna – s och m – i stort sett var överens. Vi lever i ett av världens bästa länder, skrev han. Landet håller på att försämras. Hans recept blev: Leta fram efterkrigsprogrammet ur garderoben!

Han kunde skriva så att det gjorde ont i läsaren: Tack för den framtid som varit! Och:

Folket ska sitta där tysta och gloende,

ty folket har inte riksdagens förtroende…

Vem yttrar sig i dag så elegant om läget? Tage Danielsson dog året innan Olof Palme blev röjd ur vägen. Tänk vad han skulle ha kunnat säga om det! Tänk vad han skulle ha sagt om Palmes efterföljare i rörelsen – om folkhemsslaktare som Ingvar Carlsson, Kjell-Olof Feldt, Erik Åsbrink, Anna Hedborg…

Jag går inte i något förstamajtåg i dag, jag går ut i skogen i stället. För gå ska man ju. Som Tage sa:

Kroppen blir glad när man rör på den

då blir det bättre humör på den.

Vad säger sossarnas talare i dag? Ska de lova att ta tillbaka åt oss allt vad alliansen privatiserat? Reparera allt vad alliansen förstört? I så fall får jag ju läsa det i tidningen. Sen kan jag ju tro på det eller låta bli.