Vårt kulturbegrepp

Om man går in på nätet och söker ordet kultur på Wikipedia får man långa artiklar, spalt efter spalt, som ska förklara vad kultur är. Så här börjar det:

"Kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och i sin tur härstammar från cultus 'odla'. Begreppet har fått en väldigt vid betydelse och avser i vid bemärkelse all mänsklig aktivitet."

Här saknar jag klassperspektivet på kultur. Om vi tar fasta på att det ska handla om "all mänsklig aktivitet" kan vi ganska kort ge vår syn på kulturen, bara några rader med rubriken

Vårt kulturbegrepp

För överklassen är kultur ett passivt avnjutande:

Det är finare att gå på teatern än att spela teater.

Det är finare att gå på konsert än att spela musik.

Så ser en parasitär klass på kulturen:

Man är van att avnjuta andras arbete

utan att göra något själv.

Det är finare att gå på restaurang och äta god mat

än att stå i ett restaurangkök och laga god mat.

Allra finast är att inte göra någonting alls!

Eftersom det är mitt yrke att skriva, är jag mest intresserad av skriven kultur, prosa eller lyrik. Men det ska vara begripligt. Den bästa roman jag läst är Strindbergs Röda rummet, den läser jag om lite då och då. Den rimmade text jag tycker bäst om är Tage Danielssons Var blev ni av ljuva drömmar.

Jag satt sju år i Författarförbundets styrelse och blev personligen bekant med lyriker som jag kunde umgås med men inte läsa. Jag bodde i Stockholm – och i en miljonstad är ens umgänge väldigt begränsat. Man umgås med kolleger och är med på samma evenemang som de.

Att flytta ut på landet kändes som en befrielse. Här är det ont om kulturknuttar och gott om vanligt folk. Här träffar jag aldrig någon som låtsas förstå Erik Lindegren eller säger sig gilla Katarina Frostenson. Nej:

I min kåk på Vikbolandet

sliter jag med Stockholm bandet.

Storstadens kulturdebatter

angår mej mindre än grannens katter.

Så är det med det. Så länge pensionen räcker till käk, kattmat och elräkningen är det skönt att bara sitta här och lyssna på tystnad och humlesurr – och slippa försöka hänga med i det fina kulturlivet.