April april din dumma sill…

I dag är det första april. Kolla din morgontidning, den har säkert något aprilskämt, det är ju tradition. Här ska jag också komma med ett sådant. Ett aprilskämt i form av ett manifest. Tio punkter som jag på skoj kunde tänka mej att vi borde satsa på:

ETT: När vi nu blivit av med försvarsministern slopar vi alla militärutgifter. Sverige med alla sina kärnkraftverk kan ändå inte försvaras militärt.

TVÅ: Lägg pengarna på skolor och undervisning! Ett folks styrka sitter i människornas huvuden, där fienden tillåts härja fritt i dag.

TRE: Decentralisera Sverige! Befolka hela landet!

FYRA: Ta tillvara de resurser som nu anses olönsamma för kapitalisterna, till exempel en vindsnurra på varje tomt, en solfångare på varje tak, en kakelugn i varje bostad.

FEM: Börja rättvisebygget nerifrån. Lägg varje förbättring hos de sämst ställda.

SEX: Öka den sociala kontrollen! Hjälp landets tärande och ägande grupper att få lite moral och ansvarskänsla!

SJU: Inför körkort för företagare. Dra in det vid minsta omoral. Och naturligtvis vid varje försök till kapitalexport eller annat landsförräderi.

ÅTTA: Förhandla inte bara om löner utan också om vinster!

NIO: Skrota det privata ägandet till skog och mark och andra naturtillgångar! Jorden åt den som arbetar på den!

TIO: Avskaffa politikeryrket! Allmänna uppdrag åt dem som dokumenterat sunda åsikter, god samhällsmoral och gott omdöme.

Ja, så där rolig kan man vara när man inte försöker bli tagen på allvar.

I min barndom skrek vi: April, april, din dumma sill, jag kan lura dej vart jag vill! Sen växte vi upp. Några av oss blev politiker. Nu skriker de inte som vi gjorde. Men vår ramsa ekar ännu i deras förhållande till sina väljare.