Wernströms politikerskola

För några år sedan fick jag för mej att jag skulle starta en politikerskola. Det skulle bara vara i liten skala. För att komma upp i en anspråkslös politikerinkomst skulle jag behöva tjäna cirka tretusen spänn om dan. Om jag samlade sex politiker per kväll hemma i mitt kök på Vikbolandet skulle de bara behöva betala femhundra per styck, det är ju mindre än ett krogbesök i representationssvängen.

Först skulle vi diskutera visioner, idéer om hur folkvalda förbättrar livet för sina väljare, det som ju politiker är till för.

Vi kunde prata om nolltaxor. Exempelvis att kollektivtrafik bör bekostas med skattepengar. Det skulle knappast märkas för skattebetalarna. Men det skulle betyda att gamla människor kunde åka en eller två hållplatser till affären eller frissan, nåt som de flesta nu inte ar råd med.

Så kunde vi tänka oss andra nolltaxor, t ex på sophämtning, sjukvård och tandvård, dagis, förskola och all utbildning.

Jag ville föra in kursdeltagarnas tankar på solidaritet. Särskilt bilden av den gamla tanten som kliver på bussen eller spårvagnen för att åka två kvarter till frissan borde ju vara hjärtknipande.

Men viktigast skulle vara att trumma in mina sju regler för politiker:

1) Låtsas inte att du begriper allting. Medge hellre din begränsning, den är ändå alltid större än du själv anar.

2) Använd aldrig ord som "bedömning" och "konstatera". De ingår inte i vanligt folks språk och stämplar dig genast som utanförstående.

3) Du är van att ta hänsyn till vad dina polare bland makthavare och höginkomsttagare ska tänka om det du gör. Försök i stället föreställa dig vad vi andra kan tycka. Det känns ovant i början men kan ge resultat.

4) Tala inte om eftersatta grupper. Alla vet ändå att du aldrig kommer i kontakt med sådana.

5) Påstå inte att du vill rädda jobben eller välfärden. Gör det i stället, så vinner du i trovärdighet!

6) Säg aldrig att du gör skäl för din lön därför att du måste ställa upp dygnet runt. Det måste varenda småbarnsmamma göra för betydligt lägre ersättning.

7) Till sist den allra enklaste och mest självklara regeln: Försämra aldrig för någon som tjänar minde än du själv!

Som ni har förstått kom idén med politikerskolan aldrig till utförande. Tyvärr. Det är väl därför vi har det som vi har det i dag.