I förrgår tyckte jag att vi borde diskutera invandringen och inte bara lämna över den frågan åt Sverigedemokraterna. Jag nämnde en bok av Tina Thunander för att visa vilka värderingar vi bör vara vaksamma mot när folk från andra kulturer kommer hit. För det blev jag klandrad av en vänsterpartist vars värderingar jag i övrigt delar.
Jag hade tydligen brutit mot ett tabu. Såna har vi många i Sverige. Om jag nu ska fortsätta att rekommendera kontroversiella författare så kan jag inte undgå att nämna Karl-Olov Arnstberg. En av hans intressanta böcker heter just "Svenska tabun" (Carlssons förlag 2007).
Han talar till exempel om sexuella tabun. Sexhjälp för handikappade är kommunalt finansierad i Holland men går knappt att tala om i Sverige, säger han. Sex är tabu på jobbet men inte på firmafesten. Sex med djur är tabuerat område. Ändå har vart tjugonde djur som skadats och kommer till veterinär fått skadorna genom sexuellt utnyttjande, påstår han.
Arnstbergs bok är på många sätt kontroversiell. Han menar till exempel att islam inte har ett dugg av värde att tillföra det svenska samhället. Varför ska föräldrar ha rätt att förbjuda sina barn att få undervisning i samlevnadskunskap?
Det är i Sverige tabu att diskutera sambandet mellan kriminalitet och kulturell tillhörighet. Det är det inte i t ex Norge, där vanligt folk inte är utestängda från debatten som här.
I sin nästa bok, "Olydig men snäll" (Carlsson 2009), fortsätter Arnstberg att diskutera samhällsplanering, förortsliv och invandring lika respektlöst och med samma frejdiga klarspråk.
Särskilt invandringen är svår att debattera, skriver han. Vi har en lagstiftning som ska hindra att folkgrupper beskrivs negativt. Det finns en tyst journalistisk överenskommelse att inte lyfta fram sånt som ställer invandrare i ofördelaktig dager.
Som forskare kan han inte hålla sig till den godkända retoriken. Förtig inte brottsligheten! säger han propå en grupp zigenare som satt åldringsrån i system.
Han söker efter orsakerna och finner att ett mer förtryckt och illa hanterat folk än romerna är svårt att finna i världshistorien. Klart att det bland dem finns en hög kriminalitet!
Det finns bland invandrare kulturella och religiösa mönster som går på direkt kollisionskurs med svenska värderingar. Arnstberg nämner somalier som försöker hindra sina barn från att försvenskas.
Våra större städers betongförorter befolkas av invandrare. Stora grupper sjunker djupare ner i arbetslöshet, fattigdom och utanförskap. Ett nytt klassamhälle växer fram.
Arnstberg intresserar sig för begreppet empati och brist därpå. Han ger exempel. Två 14-åriga flickor misslyckas med att råna en gammal kvinna och den ena av dem säger: Jag borde ha stuckit kniven i kärringen, hon gjorde ju inte alls som vi sa!
En 19-årig iranier som stuckit ner ett tiotal personer säger att han med kniven kräver respekt för sig och sin heder. Han kommer tydligen från en kultur som är annorlunda än vår. Arnstberg säger: Vi måste på allvar prioritera utlärandet av svensk kultur till de nya svenskarna.
Här tycks han själv tappa klassperspektivet. Vad är svensk kultur? Vårt samhälle accepterar arbetslöshet. Dvs överklassen accepterar arbetslöshet och det är överklassen som sätter agendan. Medan den svenska underklassen, som inte alls accepterar arbetslöshet, numera saknar representation i både politik och media.
Arnstberg vet det när han säger att vad politiker och fackföreningsledare ägnar sig åt i dag är att tävla med direktörerna om att vara välbetalda.
Det finns saker som Arnstberg borde vara lite mer nyfiken på. Han säger att forskare, politiker och journalister haft det gemensamma uppdraget att fostra svenska folket att acceptera invandringen.
Varifrån kommer det uppdraget? Som orädd forskare borde han ta reda på det.
Vi ska inte bara acceptera invandringen. Vi ska diskutera dess för- och nackdelar. De flesta nya svenskar vill anpassa sig och lyckas också med det. De bör även ha intresse av att diskutera nackdelarna. Om utanförskap beror på arbetslöshet, fattigdom och elände är det något som vi tillsammans bör ta itu med. Klasskamp, kamrater!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar