Numera behöver man inte prenumerera på
tidskrifter, det kommer tillräckligt med gratisblaskor i brevlådan. En sån
heter Lilla Tidningen och riktar sej till Söderköping med omnejd. Där finns en språkspalt
som jag naturligtvis plöjer igenom med intresse. Blir glad åt enkla påpekanden om
sånt jag aldrig tänkt på. Jag vet vad en bil
är och vad en stins är på
järnvägsstationen.
Men jag har aldrig tänkt på att tyskarna och
vi har delat på ordet automobil så
att tyskarna tagit auto och vi tagit bil. Inte heller ha jag hajat att stins är ett bekvämare sätt att säga stationsinspektör. Jag har godtagit och
använt beteckningen CD-skiva utan att
veta att det betyder Compact Disc, kompaktskiva.
Man blir aldrig för gammal för att lära. Jag menar mej vara duktig på svenska,
men har visst ändå en överman i Benny Möller i Lilla Tidningen. I samma tidning
diktar en okänd författare:
Blåkall is ligger nyblank på
fjärden
Solen gör snöytan gnistrande gul
En känsla av frid sprids över världen
Med hopp om en trivsam och fredlig jul
Visst, det kan man önska sej. Men utanför
mitt fönster här på Vikbolandet är det bara gråväder och regn. Då känns det
skönt att vara gammal och slippa gå ut. En älskad dotter kommer med maten från
affärn. Jag drar ner tullgardinen för fönstret och ser på världen genom
TV-rutan. Om det kommer snö till jul ska jag dra upp rullgardinen och titta ut.
Annars får det vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar