Min lilla blogg där jag blev feminist har väckt reaktioner. Man
kan visst vara feminist och samtidigt en del annat också, om man får tro poeten
Ove Klinthäll, som diktar så här om saken:
Jag tvekar inte - jag är
feminist,
för kvinnor är, helt klart,
diskriminerade.
Men jag är också, då, infantilist,
för många barn blir också svårt
hanterade.
Och nog är jag invandrar-synd-om-tyckare,
om pensionärer vill jag också ömma.
Jag ömkar bil-, båt-, tåg- och
flyg-olyckare!
(Aj, homosexfolk höll jag på att
glömma!)
Jag vill eliminera alla slag av nöd och
brist,
men kan det inte räcka med att vara humanist?
Den frågan är det frestande att svara
ja på. Men vad är då humanism? Om man googlar det får man veta att ordet
"i likhet med andra ismer har en vag innebörd". Det är bra, då kan vi
använda det lite hursomhelst. Så jag kan kalla mej både feminist och humanist.
Livets mening klarnar! Väl?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar