Vad är svensk kultur?

Karl-Olov Arnstberg heter en författare som gärna bryter mot svenska tabun. Jag vill rekommendera hans bok Olydig men snäll (Carlssons). Här skriver han bl a om invandrares kriminalitet. Förtig inte brottsligheten! säger han apropå en grupp zigenare som satt åldringsrån i system.

Han söker efter orsakerna och finner att ett mer förtryckt och illa hanterat folk än romerna är svårt att finna i världshistorien. Klart att det bland dem finns en hög kriminalitet!

"Om man inte kan ge mat åt sina barn återstår att stjäla", sa en ungersk zigenska i DN häromdan.

Ibland kan romernas idéer verka rätt oskyldiga. Rättrogna romer kan anse att matplatsen är helig, matkärl som har vidrört marken eller stolar måste kastas. Man får inte blanda yngre och äldres kläder när man tvättar.

Andra invandrares idéer kan vara allvarligare. En 19-årig iranier som stuckit ner ett tiotal personer säger att han med kniven kräver respekt för sig och sin heder. Arnstberg säger: Vi måste prioritera utlärandet av svensk kultur till de nya svenskarna.

Här tycks han själv tappa klassperspektivet. Vad är svensk kultur? Vårt samhälle accepterar arbetslöshet. Dvs överklassen accepterar arbetslöshet och det är överklassen som sätter agendan. Medan den svenska underklassen, som inte alls accepterar arbetslöshet, numera saknar representation i både politik och media.

Arnstberg vet det när han säger att vad politiker och fackföreningsledare ägnar sig åt i dag är att tävla med direktörerna om att vara välbetalda.

Frågan från i går kvarstår: Har vi som svenska arbetare numera några representanter i politiken?