Ett
av mina barnbarnsbarn är en ganska vanlig tuggummidriven småtjej som irrar
omkring och söker hållpunkter i livet. Hon sa:
– Du är sosse va?
– Jag var, sa jag. Så länge sossarna själva
var det.
– Men dom har ju ett
så bra partiprogram, sa hon. Här står att samhället ska omdanas så att
medborgarna frigörs från beroende av maktgrupper utanför deras kontroll. Det är
väl dom där rika va? Dom som lägger ner och avskedar. Dom ska vi frigöra oss
från beroendet av!
Det
är märkligt hur partiprogram kan elda ungdomen. Jag minns hur jag själv för
sjuttio år sedan hade känt min kamplust väckas av en föregångare till det här partiprogrammet.
– Hör här, sa
barnbarnsbarnet. Socialdemokratin hävdar allas rätt att bestämma över sina
angelägenheter utan inblandning från andra stater. Men vafan? Har vi inte gått
med i EU? Och fått en massa tvång?
Jag
blev tvungen att förklara.
– Vi har inte gått in
i EU för att låta EU påverka oss. Läs vidare får du se. Vi har gått in i EU för
att göra hela Europa socialdemokratiskt. Solidaritet mellan folken! Alla
klasskillnader ska bort! Rättvis fördelning av jordens tillgångar! Va?
– Bra! sa hon. Nu när
vi är med ska bestämmandet läggas i folkets händer. Banker och företag och
skogar och allting socialiseras…
Hon
läste bara vad det stod. Ord för ord.
– Vänta nu, sa jag.
Du får inte ta det så bokstavligt.
– Ska man inte ta
partiprogram bokstavligt? sa hon förvånat. Vad ska man då ha dom till? Om jag
får fråga.
– Fråga du, sa jag.
En dag träffar du kanske nån som kan svara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar