Ungdom här och utomlands

Det hände för tio år sedan att jag fick en dörr på näsan. En unge i tolvårsådern släppte dörren i stället för att hålla upp den åt mej när han sprang ut. Sådär gör inte ungarna i andra länder, tänkte jag då.

Jag har rest rätt mycket i världen. Jag har sett unga i Sovjet och USA och Kuba och Mexico som håller upp dörren åt folk och även behandlar varandra som hövliga vuxna.

Och jag har funderat. Vad är de som händer när jag håller upp dörren åt någon? Jo, jag tar ledningen för ett ögonblick. Men jag tar också en risk. Jag lämnar ut mej själv genom att se välvillig ut och se den andre i ögonen. Jag tar risken att bli bemött med ovänlighet. Att ta en sån risk kräver mod. Att behärska situationen kräver självförtroende.

Skulle då barn och ungdom i Sovjet och USA eller Kuba och Mexico ha större självförtroende än barn och ungdom i Sverige?

Ja, alldeles tydligt! Deras folk har agerat i historien! Deras lärare kan ge sina elever en historisk identitet: Det var vårt ärorika sovjetiska folk som krossade Hitlers arméer! Det är vårt och Guds USA som värnar friheten i världen! Det var vårt tappra kubanska folk som först av alla befriade sej från USA:s rövarvälde! Det var vi mexikaner som med Emiliano Zapata och Pancho Villa gjorde vår ärorika revolution!

Svenska folket har också agerat i historien. Men vår borgerliga skola undervisar inte om arbetarrörelsen och det unika svenska välfärdsbygget. Eleverna får inte de kunskaper de skulle behöva för att bekämpa den överhet som håller på att rasera allt vad svenska folkrörelser byggt upp.

Så kan det inte fortsätta. Förr eller senare måste vi börja agera igen och ta tillbaka vårt samhälle och vårt självförtroende.

Då tar vi också tillbaka vårt mod att uppträda anständigt mot varandra.