Mina
vänner bland politiker är socialdemokrater. Jag har inga vänner som är aktiva
politiker i andra partier. Inga ovänner heller. Jo, bland moderaterna. Ordet
modrat associerar alltid till nazist. Vilket är orättvist, eftersom de flesta
av dagens moderater inte ens var födda på Hitlers tid. Men man har ju sina
fördomar.
En
av mina sossevänner har märkt att jag misstror även s-politiker. Hon tyckte det
var min skyldighet att precisera min kritik. Så jag gav henne mina sju regler
för politiker:
1) Låtsas inte att du
begriper allting. Medge hellre din begränsning, den är ändå alltid större än du
tror.
2) Använd aldrig ord
som "bedömning" och "konstatera", ord som inte ingår i
vanligt folks språk och stämplar dej som utanförstående.
3) Du är van att ta
hänsyn till vad dina polare bland makthavare och höginkomsttagare ska tänka om
det du gör. Försök i stället föreställa dej vad vi andra kan tycka.
4) Tala inte om
eftersatta grupper. Alla vet ändå att du aldrig kommer i kontakt med sådana.
5) Påstå inte att du
vill rädda jobben eller trygga välfärden. Gör det i stället, så vinner du i
trovärdighet.
6) Säg aldrig att du
gör skäl för din lön för att du måste ställa upp dygnet runt. Det måste varenda
småbarnsmamma göra mot betydligt lägre ersättning.
7) Till sist det enklaste
och mest självklara: Försämra aldrig för någon som tjänar mindre än du själv!
Nu
väntar jag bara på vad hon ska säga om mina sju förslag. Dumheter! kommer hon
förmodligen att säga. Med all rätt. Det finns ju viktigare saker man borde påminna
en högavlönad och mäktig s-politiker om. Socialismen till exempel. Men det vore
kanske att gå för långt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar