Den hotade kapitalismen

I november 1995 skrev DN:s förre chefredaktör Svante Nycander att "Särskilt i ett land med arbetslöshet borde företagen vara stolta över att kallas arbetsgivare". Det var tankeväckande. Arbetsgivare skulle ju giva jobb. Om de inte klarade det skulle de alltså vara stolta över det?

Nu är de förmodligen inte stolta längre. De har ju bytt namn från Svenska Arbetsgivareföreningen SAF till Svenskt Näringsliv.

Svante Nycanders artikel hade rubriken "De är inget fult i arbetsgivarrollen". Och redan i början av 1970-talet skrev SAF:s Sture Eskilsson i sin beryktade PM att "De enskilda företagen måste ha en övertygelse om den egna insatsens samhällsnytta".

Den nyttan var inte självklar då och den är det inte nu heller.

Samhällsnytta är att tillfredsställa behov, inte att skapa behov. Den privata företagsamheten ser inte behov, den ser pengar. Krigsmateriel, mediciner, jeans, våldsvideo eller kosmetika i maten, skitsamma bara det ger vinst.

För nåra år sedan fick jag en inbjudan från SAF:s Företagsuniversitet att utbilda mej till Säkerhetschef med 20 högskolepoäng. En personlig inbjudan till mej, en pensionerad vänsterradikal! "Det gäller att utforma skydd mot befintliga hot och risker" stod det.

Kursen skulle kosta 59 500 kronor, så jag avstod från att skydda den privata företagsamheten. Men jag tyckte det var intressant att se att den känner sej hotad. Det ska den göra och det bör den vara.