Sverige är det enda
land där arbetsgivaren får betalt när folk arbetar hos dem. Så skriver
signaturen Sven Svensson i LO:s tidning Arbetaren 9 november under rubriken Fas 3 gör Sverige unikt.
Det enda land där arbetsgivaren får betalt när folk arbetar hos dem. Det är
häpnadsväckande. Bara den lilla insändaren gör att man måste läsa Arbetaren. Så
jag gör det – och blir än en gång övertygad om hur oumbärlig den tidningen är.
Den 10 november
undrade jag om vi hade några nationalekonomer som inte var köpta av
Näringslivet. I Arbetet hittar jag en – Martin Klepke. Under rubriken Fattigdom ger inga nya jobb skriver han
just det vi alla bör veta men som Näringslivet inte vill höra.
Först och främst: Om folk har jobb och tjänar pengar kan de köpa varor och
tjänster som företag och institutioner producerar. Det ger arbetstillfällen och
samhället håller igång. Fattigdom ger däremot minskad konsumtion, minskad
produktion och därmed arbetslöshet.
Generella
ersättnings- och trygghetssystem är ingen belastning för samhället, som
alliansen ständigt vill ha det till. Tvärtom är de av central betydelse för att
få upp andelen sysselsatta.
Utbyggd nattis gör att föräldrar kan jobba på obekväm arbetstid – det ökar
sysselsättningen. Bra äldrevård fyller samma funktion. Ersättning vid
arbetslöshet håller också konsumtionen uppe och ger jobb.
En insändare säger
att socialdemokratin vill ha makten, men de vill inte använda den till något.
Nätverket Välfärd Utan Vinst ogillar Stefan Löfvens idé om etniska koder för
vinstdrivande bolag i välfärden. Det är som att ge räven tillträde till
hönsgården mot löfte att bli vegetarian.
Till sist skriver Ann-Charlott Altstadt om att skolan blivit ett företag på
en marknad. Det är meningen att skolor ska konkurrera, slåss för sin existens
och satsa miljoner på reklam för att locka elever att byta plugg. Frågan är
inte så mycket vad det är för fel på skolan utan vad det är för fel på Jan
Björklund.
Om man vill veta vad
det är för fel på det kapitalistiska samhälle vi lever i bör man prenumerera på
vänsterpressen. Själv har jag Proletären, Flamman och LO:s Arbetet. Borgarpressen
kan man inte undgå, den finns överallt. Men prenumererar på den gör jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar