En av mina sossevänner har märkt att jag misstror även
s-politiker. Hon tyckte det var min skyldighet att precisera min kritik. Så jag
gav henne mina sju regler för politiker:
1) Låtsas inte att du begriper
allting. Medge hellre din begränsning, den är ändå alltid större än du tror.
2) Använd aldrig ord som
"bedömning" och "konstatera", ord som inte ingår i vanligt
folks språk och stämplar dej som utanförstående.
3) Du är van att ta hänsyn
till vad dina polare bland makthavare och höginkomsttagare ska tänka om det du
gör. Försök i stället föreställa dej vad vi andra kan tycka.
4) Tala inte om eftersatta
grupper. Alla vet ändå att du aldrig kommer i kontakt med sådana.
5) Påstå inte att du vill
rädda jobben eller trygga välfärden. Gör det i stället, så vinner du i
trovärdighet.
6) Säg aldrig att du gör skäl
för din lön för att du måste ställa upp dygnet runt. Det måste varenda
småbarnsmamma göra mot betydligt lägre ersättning.
7) Till sist det enklaste och
mest självklara: Försämra aldrig för någon som tjänar mindre än du själv!
Nu väntar jag bara på vad hon ska säga om mina sju förslag.
Dumheter! kommer hon förmodligen att säga. Med all rätt. Det finns ju viktigare
saker man borde påminna en högavlönad och mäktig s-politiker om. Socialismen
till exempel. Men det vore kanske att gå för långt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar