I dag är jag bortbjuden på middag hos goda vänner. Jag käkar
ingen frukost, för när man är bortbjuden ska man vara hungrig. För att ändå
tänka på mat lånar jag en Mat-sonett av poeten Ove Klinthäll. Så får vi öva oss
i att se vad en sonett är:
Det smakar med potatismos och fläsk!
Visst är det gott med stekta kantareller!
En smarrig bakelse är fint, med läsk,
men korv med bröd är inte dumt det heller.
Vem tycker inte om champagne, som smäller?
Men inte hemgjord sprit som smakar mäsk!
I Göteborg vill mänskorna ha fesk,
på Öland är det kroppkakor som gäller.
Har du nån enda gång – det har då inte jag –
gått utan mat en enda osjuk dag?
Men inte då, det vore alltför drastiskt.
Vi äter riktigt, näringsrikt och gott,
men, undrar jag, hur många har förstått
att det egentligen är helt fantastiskt?
Nu har vi fått ännu en sonett till vår lilla skrivskola.
Medan jag skrev ner den blev jag faktiskt lite hungrig. Den hungern ska jag
spara till eftermiddagen – och käka gott på bjudningen. Heder åt folk som
bjuder en ensam gamling på käk och samvaro!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar