Lära ut det man inte själv kan?

Ingen recenserar recensentens recension. Om man inte kan bli författare kan man alltid bli recensent. Det är riskfritt – i allmänhet. En som tagit risken heter Magnus Eriksson och är musik- och litteraturkritiker i Svenska Dagbladet.

I måndags (3 december) skrev han ner Maj Sjöwall och Per Wahlöö i en jättelång understreckare i SvD. Deras deckare är stendöd litteratur, främst för att de förklarar brottslighet med sociala omständigheter och framhåller ett särkilt brott: socialdemokratins förräderi mot den svenska arbetarklassen.

Sjöwall-Wahlöö förutser "den svenska pseudodemokratin och dess snara bankrutt". Det kallar Magnus Eriksson en konspiratorisk och infantil samhällssyn. "Sjöwall och Wahlöö sitter ohjälpligt fast i den sociala kausaliteten. I deras textvärld kan varje människa förklaras med en marxistisk grundkurs för tolvåringar."

Man kan undra var han sett en marxistisk grundkurs ör tolvåringar. Om vi haft en sån skulle vi kanske sluppit se något socialdemokratiskt förräderi mot arbetarklassen.

Läs Magnus Erikssons understreckare med rubriken "Brottsligt överskattade brottsromaner" i SvD 3 december! Den finns på nätet.

Jag har sökt efter någon bok av Magnus Eriksson på adlibris men inte funnit någon. En som inte kan skriva böcker kan bli kritiker således. Men vad värre är: Den som inte själv kan skriva skönlitteratur kan bli lärare i kreativt skrivande! Som Magnus Eriksson lär vara vid Linnéuniversitetet!

Det är nästan så att jag skulle vilja anmäla mej till en sådan kurs. Inte för att lära mej skriva – vi som kan skapa skönlitteratur gör det utan att undervisas av någon. Men för att se vad den som inte själv kan skriva skönlitteratur tror sej ha att lära ut.