Det sannaste som Bibeln sagt

Nu vänder jag mej till alla er som under december haft roligt åt poeten Ove Klinthälls diktning, men också till våra vänner bland lutsångare och kompositörer. För här kommer en dikt som behöver bli tonsatt:

Hur hade dom det första julen, Josef och Maria?

Det var väl djur i lagårn, och det luktade av gödsel?

Hon hörde lammen bräka, och hon hörde åsnan skria.

Mot denna bakgrund fick hon genomgå sin första födsel.

Miljön var karg och proletär, den har min sympati.

Jag föredrar en "konung god" vars födsel skett i stallet

och inte i ett slott som annars alltid varit fallet.

Så det är nästan synd att alltihop är fantasi.

Nå – dom var lång väg hemifrån , långt uppe i Samarien.

Det kunde väl gått an om Josef hade varit far igen.

Men Bibeln, som vi alla vet och kan, den ger vid handen,

att fadern var nånting han aldrig sett, den helga anden.

Det där kan ingen tro, förstås, som något har i hjärnan,

och inte heller det som sägs om änglarna och stjärnan,

och gåvorna som kom från långa håll med vise män.

Visst, storyn den är bra, men ingen kan ju tro på den.

Men att Herodes slog ihjäl en jädrans massa ungar

för han var rädd för konkurrens, som romartidens kungar,

det kan man tro, för har man makt vill man ha fortsatt makt,

så det är nog det sannaste som Bibeln kan ha sagt.

Här har vi nästa års julsång, som kan spelas och sjungas överallt och dra in en förfärlig massa stimpengar. Själv har jag försökt göra en melodi till texten, men det vill sej inte. Jag är ju uppvuxen med vals och hambo och tre ackord på gitarren. Här behövs lite mer musikalisk fantasi. Så sätt igång, ni som kan!