Man rev den kåk där farsan bodde
och man byggde sej en bank
Den blev hög och den blev kopparblank och trist
Det var inte vad han trodde
när han jobbarlös och pank
satt och läste Marx och blev socialist
Mycket hände sen den tiden
när man ännu kunde tro
att det fanns nån heder kvar i våra led
Så när farsan dog på Hemmet
där till slutet han fick bo
var han glad ändå att han fått vara med
Men han visste inte då att
dom som valdes för hans sak
skulle sälja sej så lätt till industrin
käka middagar med pamparna
på näringslivets tak
och sen leva högt på skendemokratin
Man rev den dröm som farsan hade
och man byggde sej en bank
Det var inte där som farsan skulle bo
Inte heller barn och barnbarn
fast han trodde så en gång
på den tiden när man ännu kunde tro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar