Strukturrationalisering

Trots att vi har stor arbetslöshet tillåts förtagare varsla och avskeda. Vi i vänstern protesterade mot detta redan för ett halvt århundrade sedan. Ingenting har hänt sen dess. Jo – de som skulle företräda arbetarna har ökat sina löner och förmåner.

Då, för ett halvt århundrade sedan, kallades företagens profitjakt för strukturrationalisering. Ordet finns kvar och har synonymer som företagskoncentration, effektivisering, nedskrotning, omorganisation. Vi var förbannade. Jag skrev sånger:

När man rationaliserar strukturen

då sprider sej oro i buren

Säj vem sitter just nu vid makten?

Och vem förs härnäst bort till slakten?

    Om man klarar sej är det för väl

    Om friheten drömde

    vi jämt men vi glömde

    att friställda svälter ihjäl

När man räknar årets inkomst i kassan

då sprider sej oro i massan

Hur bär sej nu storföretaget?

Och håller väl kundunderlaget?

    För en del är det här sista dan

    Och så kommer tacken:

    ett nackskott i nacken

    Sen lämnas man ensam på plan

    – och firman drar bort ifrån stan…

Det är kul att sitta och bläddra i gamla papper och se vad man skrev när man kämpade och trodde att kampen skulle ge resultat. Det man hittar är pekoral, men det låg en ärlig vilja bakom. Vi sjöng och spelade gatuteater och ville pressa våra politiker till att göra det som faktiskt ännu var möjligt.

Det gjorde de inte. Och så står vi här i dag med en regering av lögnare och bedragare. Och med en arbetarrörelse vars ledare blivit miljonärer och tycks se på sina uppdragsgivare med förakt.

Skönt att vara pensionär och inte leva med hot om avsked! Nackdelen med att vara gammal är att man inte orkar gå ut på gatorna och se dagens kulturarbetare håna kapitalet med gatuteater och höra om deras sånger är vassare och mindre pekorala än våra. Ni får gärna berätta för mej, ni som ser och hör hur unga kulturarbetare protesterar i dag.