Klasskamp om vår hälsa

En egendomlighet i den reinfeltska världen är att man på ett ögonblick kan förvandlas från sjukskriven till arbetslös fast man inte har blivit ett dugg friskare. Politiker kan bestämma att man bara kan vara sjuk en viss tid.

Jag läste om en kvinna som drabbats av detta. Hon hade varit sjukskriven och blev av Försäkringskassan hänvisad till Arbetsförmedlingen därför att hennes tillåtna sjuktid var slut. Sjukpenningen drogs in och a-kassan skulle ta vid. Eller hur det nu var.

Sunda förnuftet säger oss att det måste finnas en anledning till att såna här galna bestämmelser utfärdas. Det kan inte vara så att var och en måste få rätt att försörja sej själv. Nej, i ett gott samhälle måste vem som helst ha rätt att vara sjuk och försörjas av oss som är friska.

Samhället fungerade ju medan den här kvinnan var sjukskriven. Hennes arbetskraft behövdes inte. Sjuka människor ska inte räknas som arbetskraft i ett friskt samhälle.

I ett sjukt samhälle som vårt är det annorlunda. Den här kvinnan ska inte ut på arbetsmarknaden för att försörja sej själv. Hon ska ut på arbetsmarknaden för att någon företagare ska kunna tjäna några ynka kronor på det lilla arbete hon ska orka utföra trots sin sjukdom.

Hon är ett offer för ett klassamhälle där fel klass har makten.