När jag var barn skulle alla ungar läsa eller höra bröderna Grimms
sagor. Grymma berättelser. En varg slukar mormor. Elaka häxor göder barn för
att sen äta upp dem. Ond styvmor ger barn förgiftade äpplen. En flickas lycka
beror på att prinsen väljer henne. Sju dvärgar bor i skogen utanför det övriga
samhället…
Nu googlar jag sagor och läser jag att många
föräldrar väljer bort bröderna Grimms klassiska sagor för att de är
"alltför otäcka och politiskt inkorrekta".
Politiskt inkorrekta? När jag själv skrev
politiska sagor (Max Lurifax och
andra) fick jag av kritiker höra att man inte skulle pracka på barn politiska
åsikter. De menade förstås vänsteråsikter, men det sa de inte.
Ibland får jag för mej att det skulle vara
roligt att skriv sagor igen. Men nu går det inte. Jag vet inte något om dagens
barn, hur de lever, vad de roas av, vad de läser. Jag ser i pressen att mina
yngre kolleger producerar en massa färggranna barnböcker. Politiskt korrekta,
får man anta.
I ett mail berättar en bibliotekarie att min
bok om Max Lurifax fortfarande finns
i hennes bibliotek och används av progressiva lärare. Så jag har faktiskt
åstadkommit en klassiker. Det skulle inte 1970-talets kritiker ha trott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar