Det är nu länge sen jag flyttade från
Stockholm och lämnade mitt styrelseuppdrag i Författarförbundet, men jag har
fortfarande vänner som har råd att bo kvar på förra arbetarstadsdsdelen, numera
medelklassens Söder. En av dem ringde i går och var förbannad. Han hade gått
till biblis och bett att få låna nånting av Maria Sveland, som han hört på radions
sommarprogram och blivit nyfiken på.
Han
ville veta vad hon skrivit. Det borde vara sex böcker, men bibliotekarien
nämnde bara fem. Hon var troende och kunde inte ta den sjätte bokens titel i
sin mun: Bitterfittan.
Han
hittade den i katalogen och googlade den och fick veta att den var "en
kontroversiell uppgörelse med äktenskapet och kärleken", nånting som han –
själv nyss skild – kände att han borde läsa.
Biblioteket
borde ha hjälpt honom. Men det gjorde inte biblioteket, för är jobbade en
person som inte kunde ta alla boktitlar i sin mun. Olämplig för sitt jobb. Men
säkert skyddad av nån lag som förbjuder diskriminering av troende.
Det
finns andra yrken där det jobbar folk som är olämpliga för sin sysselsättning. Dagens
ETC berättar 11 februari om en barnmorska som lämnat in en anmälan om
diskriminering sedan hon nekats en tjänst för att hon vägrat utföra aborter. Troende.
Och med ett juridiskt ombud från frikyrkan Livets ord.
Religiös
tro är vidskepelse. Troende människor bör inte anställas på jobb där deras tro
begränsar deras handlingsförmåga. Religiös tro bör bekämpas med upplysning. Men
samtidigt tillåtas.
Vi
bör motarbeta den dumhet och förvirring som heter religiös tro. Men samtidigt
värna trosfriheten. Se där den paradox som vi måste vänja oss att leva med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar