Inte sitta på gatan och tigga

Man har ju en jevla tur som hör till den generation som hann få ATP innan den avskaffades. Nu får man tolvtusen i månaden utan att behöva uträtta ett skvatt. Det räcker till käket och hyran och elen. Jag behöver inte sätta mej på gatan med en burk och se nödlidande ut. Det är kanske inte heller tillåtet, om man får tro poeten Ove Klinthäll:

Lagar i Sverige är alldeles lika

för dumma som kloka, för slöa som pigga.

Exempelvis är det förbjudet för rika

såväl som för fattiga svenskar att tigga.

Man kan dela in befolkningen i två grupper: arbetare som tjänar pengar för att leva – och rikisar som lever för att tjäna pengar. Vi har i dagarna sett hur bankerna delar ut fantasibelopp till sina aktieägare. Vad gör dom med pengarna? Man kan ju inte äta sej mer än mätt och inte supa sej mer än full på dyra viner, inte köra mer än en Ferrari åt gången och inte spjutta sej till orgasm mer än en gång per dygn på prostituerade pojkar och flickor.

Så vad gör våra rikisar med pengarna?

Jo, de räknar dom! Det är ett slags psykisk sjukdom. Inte ha pengar att handla för. Inte vara glad åt att kunna gå på Östermalmstorg och ha råd att köpa hummer och annat godis. Nej, bara vara glad åt att samla pengar på hög! Se rikedomen växa. Ha större summor än rikiskompisarna. Sno åt sej lite mer av samhällets tillgångar för att bli lite rikare än de andra aktieägarna och bankdirektörerna.

Leva för att tjäna pengar. Det ska vi lagstifta emot en gång. När makten inte längre ligger hos de rikas regering.