År 1920 ritade tecknaren Jac av tenniskungen Gustav V i DN. Med en dam
som sa: – Att Ers Majestät vågar resa hemifrån i så här oroliga tider? Och
kungen svarade: – Åh, det har ingen fara. När jag hade en högerregering, var
jag nog lite orolig ibland, men sedan jag skaffat mig en socialistisk ministär,
kan jag vara absolut säker för alla revolutioner.
Vi har fortfarande kung i
Sverige. Han har nyligen fyllt år och vi har sett i teve hur han uppvaktats av
barn med blommor på borggården.
Kungen ska enligt en lag som
antogs 1810 vara ättling till den franske marskalken Jean Bernadotte. Det är
Carl Gustaf. Enligt lag ska han vara religiös, mera bestämt av evangelisk-luthersk
tro enligt Augsburgska bekännelsen av år 1593.
Där har vi alltså Carl Gustaf. En grabb med fin härkomst och fromt
sinnelag. De som vill ha bort honom måste ha onda avsikter.
Sådana avsikter hade vår
arbetarrörelse i sin barndom. 26 januari 1889 kunde man läsa i
Social-Demokraten om ett möte som "under jubel och hurrarop" antagit
en resolution för avskaffandet av monarkin. Där stod att socialdemokrater måste
vara svurna fiender till allt vad monarki heter, för att den representerar
"det öfverklassvälde, som vårt mål är att för alltid göra slut på".
1911 skrev sossarna med
Branting som ledare in kravet på republik i partiprogrammet. Där har det stått
sen dess.
I december 2003 sa Göran
Persson i en intervju: Jag är republikan, men allt som står i ett partiprogram
får man inte igenom.
Vad säger då dagens sossehöjdare om monarkin? Kvinnoförbundets
ordförande Nalin Pekgul kräver att sossarna tar bort kravet på republik och
skriver:
"För oss invandrare är
den svenska flaggan och kungahuset viktiga tecken på vår nya tillhörighet. De
feminister som vill avskaffa monarkin gör mig mycket arg. Nu när vi äntligen
ska få en kvinnlig regent."
Nej – kungahuset tycks inte ha något att frukta, inte ens om nästa val
utfaller lyckligt.
En kung som inte har/får ha något annat att säga annat än att han är miljövän, typ, år efter år (vem är inte miljövän, liksom). Jag tycker att det hela har känts ganska ovärdigt tillräckligt länge nu, faktiskt. Låt oss slippa se Vickan ö Daniel sitta ö le i våra massmedia i tjugo(+) år till. Dela upp slottet i en museidel och en disco-party-del och låt oss gå vidare med historien. Typ.
SvaraRadera