tisdag 2 april 2013

Gör så här, bli miljonär!



Om du vill bli miljonär ska du skriva deckare. Förr kunde det vara lugna och trevliga berättelser, som hos Maria Lang, där mordet kom nånstans mitt i boken. Numera ska mordet komma i början, och det får gärna vara rått och otäckt. Här sätts din fantasi på prov. I Svensk Bokhandels vårkatalog kan du se hur våra mest framgångsrika författare tar livet av folk.

En förståndshandikappad man ligger fastspänd över köksbordet, mördad, och har skållats med kokhett vatten över könet. En polis hittas mördad vid samma datum och på samma plats där han tidigare utrett ett mord. En lärare mördas i sitt klassrum. Två barn hittar fem nakna och misshandlade män som hänger i taket i gymnastiksalen. Ett lik hittas i Sandhamn vid jultid när snön yr över stränderna…

Som du ser kan man hitta lik lite varstans och de kan se ut lite hur som helst. Här får du några tips så du kan sätta igång:
För det första måste du hitta på ett sätt att mörda som gör att offret ser så vanställt ut som möjligt.
För det andra bör du hitta på ett motiv som låter troligt.
För det tredje bör du hitta på en mordutredare, det kan vara en polis men också en privatperson, en gammal kvinna eller en ung skönhet, en kontorist som bara av en slump hamnar i en mordhistoria, eller varför inte en fotograf eller en ung journalist, manig eller kvinnlig.
För det femte ska du ge din huvudperson ett välklingande namn. Harry Scott? Lora Lavy? Augusta Fridman? Wille Wajsing? Nej, bättre kan du hitta på. Namnet ska bli känt och efterlängtat i Sverige och i de fyrtio andra länder dit dina tjugo deckare med samma huvudperson ska bli översatta och utgivna.

Av någon anledning har mord blivit det mest underhållande som finns i våra länder. Och den litterära genre som lättast gör sina upphovsmän till miljonärer. Så passa på! Följ min lilla arbetsplan så ska du snart se miljonerna rulla in.

Själv har jag inte skrivit om mord och tillhör därför de fattigaste medlemmarna i Författarförbundet. Orsaken vill jag inte nämna. Men lite avundsjuk är jag förstås.      



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar