I
går skulle vi ha pannkaka till middag, hade hustru Inga bestämt. Hon plockade
fram en bunke och lite ingredienser. Så kände hon av nån av sina krämpor (man
har alltid krämpor i vår ålder) och la sej att vila och sa:
– Du får fixa det här, det är
inte så svårt.
Jag har aldrig lagat mat. Jag
tillhör en generation vars mödrar aldrig släppte in familjens manliga medlemmar
i köket. Men jag är van att gå till uppslagsböcker eller numera Google och ta
reda på saker. Snart visste jag att:
"Pannkaka
är en maträtt som gräddas i en pannkakslagg eller stekpanna på spisplattan. Ingredienserna
är ägg, vetemjöl, mjölk, matfett och salt. I Sverige äts pannkaka traditionellt
som efterrätt till ärtsoppan på torsdagar."
Nu var det fredag. Någon ärtsoppa
hade vi inte men pankakor skulle det bli. På spisen stod en stekpanna. På
bänken bredvid fanns ägg, vetemjöl, mjölk, smör och salt. Men hur mycket skulle
det vara av varje?
Jag sprang till sovrummet och
frågade. Och i vilken ordning? Jag sprang och frågade en gång till. Och en gång
till. Medan egendomligheter växte fram ur stekpannan. Det såg fint ut i början,
men varje gång jag försökte vända på en pannkaka gick den sönder. Min respekt
för min mor och hustru Inga och alla andra pannkaksgäddare ökade.
Medan
det fräste i stekpannan pluggade jag in nya kunskaper: "Arkeologiska bevis
tyder på att varierade sorter av pannkakor förmodligen var den tidigaste och
mest utbredda typen av spannmålsmat som åts i förhistoriska samhällen där
kolhydratrikt torrt frömjöl blandat med tillgänglig proteinrik vätska, vanligen
mjölk och ägg, gräddades på heta stenar eller i grunda keramikgrytor över öppen
eld."
"I
svenskan används ordet 'pannkaka' ofta om något negativt, till exempel i
uttrycken Det blev bara pannkaka av
alltihop, Upp som en sol, ner som en pannkaka. Denna nedlåtande syn på
pannkaka beror på att den underförstått jämförs med en reslig sufflé som den
talande antas ha velat åstadkomma."
Jag
ville inte åstadkomma nån reslig sufflé, bara en vanlig pannkaka. Och fick jag
inte nån vidare maträtt så fick jag i alla fall kunskaper som jag annars skulle
ha gått helt miste om.
"Pannkakans
form och struktur varierar över hela världen. Det finns många varianter av dem
i hela Europa." Javisst. Och jag ska väl inte skämmas för att ha uppfunnit
ännu en variant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar