onsdag 18 mars 2015

Våren är här och jag är partilös


Snön är borta. Våren är här. Man riskerar inte att halka och bryta lårbenshalsen om man går utom dörren. Vi har alltså sommaren på oss att förbereda nästa halkperiod
Förr skedde plogning och sandning i offentlig regi på offentliga platser. I dag har den verksamheten privatiserats, läser jag i Proletären nr 5/2015. Och ju mindre de privata entreprenörerna plogar och sandar desto lägre kostnader får de.
För att öka sina vinster chansar entreprenörerna på att vädret ska bli sådant att halkan försvinner på naturlig väg. En första åtgärd mot ishalkan är därför att ansvaret för plogning och sandning på offentliga platser åter läggs i händerna på Trafikverket och kommunerna, säger Proletären.
Som ett komplement till samhällets övriga förebyggande insatser är användandet av halkskydd en viktig förebyggande åtgärd. Göteborg och flera andra kommuner har beslutat att dela ut gratis broddar till äldre. Runt om i landet driver pensionärernas organisationer kravet på gratis halkskydd.

Våren är här. Snön är borta. Vi har hela sommaren på oss att kräva halkskydd.
Men varför nöja oss med det. Varför inte kräva av Stefan Löfven att gå samman med Vänsterpartiet och kräva socialism?
Jag läser i socialdemokraternas program från A till Ö och bläddrar fram till S. I det avsnittet står ingenting om Socialism. Då googlar jag fram Vänsterpartiet och där kan jag läsa att Vänsterpartiet vill skapa ett samhälle baserat på en socialistisk och feministisk grundsyn. "Vänsterpartiet förespråkar bland annat en stor offentlig sektor samt ett ökat skatteuttag för framför allt höginkomsttagare och storföretag. De säger nej till vinstuttag i välfärden och menar att välfärdsresurser skall fördelas efter behov."

Våren är här. Vi har sommaren på oss att kräva halkskydd. Men vi har också sommaren på oss att kräva socialism. Att sossarna för in det kravet i sitt partiprogram.
Vi kan inte godta ett arbetarparti som vill ha makt för att förvalta det kapitalistiska tjyvsamhället – vi vill ha ett arbetarparti som vill förvandla Sverige till ett socialistiskt samhälle.
Jag föddes in i socialdemokratin, mina föräldrar var hängivna sossar. Jag undrar vad de skulle ha sagt om de sett sitt parti driva högerut som dagens socialdemokrati.
De skulle inte ha sagt fy fan! för de svor inte, men de skulle säkert ha hittat ett språkligt uttryck för samma sak. Och de skulle säkert ha lämnat partiet, som jag gjorde redan 1969.
Partilös. Det ska man vara som skriftställare. Då är man fri och behöver inte känna några krav på lojalitet. Då kan man skriva vad man vill. Och det här är vad jag ville skriva i dag. 

2 kommentarer:

  1. Kommer ur en socialdemokratisk släkt. Morbrödrarna var benhårda socialdemokrater. Men något hände med deras parti på 80 och 90-talet. De hade ju aldrig gillat att jag kallade mig för kommunist, kommunister var värre, sa de. Jag använde kanske ordet för att provocera den äldre generationen i släkten. Men en bit in på 90-talet så kom den äldste brodern i släkten fram till mig och viskade, som om han delade med sig av en mörk hemlighet, han viskade att han hade röstat på V för första gången i livet.

    Han hade blivit desillusionerad med S. Vad hade hans liv blivit, han hade gjort allting precis som man skulle enligt S, han hade noga redovisat varje kvitto, betalat varenda skattekrona som man kunde kräva av honom. Röstat på S, arbetat hårt ett helt liv, inte varit lat, inte ägnat brännvinet särskilt mycket tid, aldrig varit andra till last. Så skulle ju samhället bli bättre, men där på 90-talet hade han fått nog, på 10 år hade inget blivit bättre. Han såg nästa generation i sina syskonbarn, arbetslösa eller tidvis sysselsatta med ströjobb efter bemanningsföretagens nycker. Han kände sig sviken, han kände att hans familj hade blivit sviken. Det var nog nu, han hade gjort sin del, men S hade svikit sin. Så blev det två "kommunister" i släkten.

    SvaraRadera
  2. VPK/KU:s musikgrupp Röda Kapellet skrev en låt på 1970-talet om det socialdemokratiska partiets ideologiska förljugenhet.
    Jag rekommenderar att du ägnar c:a fyra minuter av ditt liv för att lyssna på låten Dooba Dooba jämlikhet. https://www.youtube.com/watch?v=EA6oTjfi7vE

    Sist men inte minst vill jag tacka dig Sven för alla de fantastiska barn och ungdomsböcker du skrev på 70-talet! Till och med min religiöse syster gillade Kamrat Jesus.

    Kamratliga hälsningar Tjatte Hedlund

    SvaraRadera