Jag utmanade
poeten Ove Klinthäll i går när han skrivit en höstsonett: Skriv nu en
vintersonett också, få se om du kan. Och det tar inte långtid för denne
versmakare. Den här kom snabbt:
Fy, vintern ligger fast, men
skidan slinter.
I ide,
gärna, skulle jag ha gått
och gömt mej varmt, som björn och
igelkott
och sluppit denna monstruösa
vinter.
Men jag kan inte göra såna
finter,
man präglas av de gener man har
fått.
(Av älg blir typisk älg, av knott
blir knott,
av hyacinter blir det hyacinter.)
Jag måste genomlida vintern vaken
med fyra kalla månader på raken
då vatten, luft och livslust
frusit till.
Vi tömmer denna bittra kalk i botten,
vi fryslingar på södra
Nordkalotten.
Kan undra om man lever till
april?
Så nu har vi
fått veta vad sonetter är i ett par grundliga lektioner. För mej som vill bli
en skicklig och kunnig skribent är det här intressant. Jag hoppas att det är
fler som har den ambitionen. I så fall kan vi kanske komma med fler lektioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar