När jag för en tid sedan rekommenderade en bok av Karl-Olov
Arnstberg, Svenska tabun, fick jag
skällning av en ledande vänsterpartist i Norrköping för att jag lät Arnstberg
diskutera invandringen. Nu riskerar jag väl detsamma när jag ur min bokhylla
plockar fram Karl-Olov Arnstberg Mera svenskt, (Carlssons).
Arnstberg
hävdar att massinvandringen skadat Sverige. Svenska politiker har skapat ett
nytt klassamhälle med invandrare som en arbetslös och bidragsberoende
underklass där brottsligheten är långt högre än riksgenomsnittet. Tänk om det
beror på att vi behandlar invandrare illa? Tänk om vi skulle ta bättre hand om
dom som kommer hit!
Utomlands
kan man diskutera detta. I Köpenhamn vet man att två tredjedelar av brotten
begås av invandrare som inte känner ej välkomna. I Norge kan sådant också sägas
öppet. I Sverige förtigs brottslingars etniska tillhörighet.
Arnstberg
menar att många som deltar i den politiska debatten har tröttnat på det
hyckleri som blivit resultatet av en önskan att det mångkulturella samhället
ska fungera.
Bokens
åtta essäer behandlar skiftande ämnen. Det svenska välfärdssamhället är det
bästa som mänskligheten hittills åstadkommit, men det ger ändå möjligheter för
direktörer och politiker att sko sig.
En
forskare som talar klarspråk borde kunna visa varifrån de order kommer som
mediefolket följer. Det gör inte Karl-Olov Arnstberg. Han utmanar inte höjdarna
i Svenskt Näringsliv. Men det han gör är ändå gott och läsvärt.
Han
har själv bosatt sig i invandrartäta förorter och möter invandrare på nära
håll. En libanes säger: Jag trivs med att inte behöva vara religiös och att
kunna ha en tjej.
Det
finns många slags förtryck att fly från.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar