onsdag 31 oktober 2012

Har jag hittat en hederlig politiker?



På senare tid har jag gått in i mitt klipparkiv för 1992 för att se vad vi diskuterade för tjugo år sedan. Det märkliga är att tiden tycks ha stått stilla.  Vänsterpartisten Nils Berndtson från Linköping skrev redan då om hur språket "moderniseras" för att dölja obehagliga företeelser.
Förr fick man sparken, nu friställs man. Det låter positivt. Företagare kan också minska personal med "naturlig avgång".
(Naturlig avgång är ett gammalt nazistiskt begrepp. Judarna skulle skickas på tvångsarbete, kvinnor åt ett håll och män åt ett annat håll, varvid de skulle hindras att fortplanta sej och så försvinna genom "naturlig avgång". Min anm.)

När hyrorna stiger sägs det att "den som inte är beredd att betala får välja ett billigare alternativ". Som om det inte fanns fattigdom utan bara brist på vilja att betala.
"Valfrihet" är ett missbrukat ord. Valfriheten sägs öka när privata vinstintressen släpps in.
För tjugo år sedan lär Ingvar Carlsson och Carl Bildt ha sagt att "alla får ta på sig bördorna". Nils Berndtson påpekar att när spekulerande bankchefer "friställs" bär de ofta med sig fallskärmsavtal i mångmiljonklassen.
Jag blir nyfiken på Nils Berndtson.

Politiker brukar se till att de får det lite bättre än vanligt folk på sin ålderdom. Om jag nu hoppar tjugo år fram i tiden kan jag i Corren härom dagen läsa hur vänsterpartisten Nils Berndtson ordnat det för sej. Han är nu i 90-årsåldern.
I Corren berättar han om två arbetarkvinnor. Den ena är 82 år, har slitit ut axlar och rygg och har 8.000 kronor i månaden i pension. Den andra är 77 år, har arbetat i hela sitt liv och fostrat sju barn. Som änka får hon också 8.000 i pension.
Nils Berndtson har också arbetat i hela sitt liv, först i skogen, sen som metallarbetare och till sist som riksdagsman för vpk. Nu har han full ATP och får med tillägget från riksdagen 24.000 kronor i månaden i pension.
Han tycks känna sej orättvist gynnad i förhållande till de båda kvinnor han berättar om.

Herregud! Har han inte sett vad avgångna politiker tjänar?
Mona Sahlin får 51.000 kronor i månaden fram till 65-årsdagen. Därefter får hon 36.000 kronor i månaden i pension.
Ylva Johansson tjänar 57.000 kronor i månaden plus utskottsarvode på 8.500 och har dessutom en pension på 17.000 i månaden.  Till DN säger hon att hon "följer de regler som finns".
De får pension fast de inte är pensionärer!

Nils Berndtson skulle till sin lista på nya ord kunna foga "hederlig politiker". Han verkar själv vara en sådan och det väcker min beundran. Men hur många såna finns det?  

1 kommentar: