Vidskeplig – jag? Nähä!

I dag är det fredagen den 13, en dag då man ska vara försiktig för att inte dra på sej olyckor. Förklaringen till motviljan mot talet 13 hittar man i Nya Testamentet, där Jesus och hans lärjungar är 13 till bordet vid den sista nattvarden. Enligt folktron är det en varning om att en i sällskapet skall dö, innan året är slut. Två dog ju efter den berömda nattvarden. Jesus och Judas, som ångrade sitt förräderi och hängde sig.

Nummer 13 saknas ofta som gatunummer och hotellrum. Det är emellertid inte alla folk som har ansett att talet 13 medför otur. Hos mayaindianerna trodde man på 13 himlar med var sin gud, och aztekernas kalender var uppdelad i perioder på 13 dagar.

Jag är naturligtvis inte vidskeplig. Ändå kommer jag på mej med att säga tvi-tvi-tvi om en svart katt går över vägen framför min bil. Att man drar på sej olycka om man fäller upp ett paraply inomhus har jag inte fått lära mej, men min mor sa att man inte fick lägga nycklar på bordet . Så jag lägger aldrig nyckelknippan direkt på bordsskivan utan hellre på en tidning eller på nåt annat som ligger på bordet.

I dag är det fredagen den trettonde. Jag har mat i kylskåpet så jag behöver inte åka till affären. Jag har inte heller något annat som behöver uträttas med bil. Så bilen får stå. Jag sitter nog inne och läser. Det känns skönt och tryggt. Men vidskeplig – nej, det är jag verkligen inte.