Perka lär sig om äganderätten

En av de böcker Inga och jag gav ut på eget förlag när vi ville modärnisera barnboken var Perka med lösskägget (1981), ett försök att skriva sagor speciellt för arbetarbarn. Huvudperson var Perka, som blev föräldralös och byggde en lådbil med vilken han åkte in i den ena sagan efter den andra. Här har han blivit förälskad i Ingela och vill flytta ihop med henne:

Perka blev ivrig. Han började tänka ut en koja. Och så började han dra ihop störar och ris för att bygga. Men riktigt så lätt skulle det visst inte gå, för plötsligt kom en gubbe klivande och sa med hög röst:

– Vad gör ni här, busungar?

– Vi bygger oss en koja, sa Perka. Ett hus menar jag. Vi ska bo här.

– Det får ni inte, sa gubben. Det är min mark.

– Hurdå din mark? sa Perka. Ska du bo här?

– Det angår er inte, sa gubben. Det är min mark.

– Men du kan väl bo lite längre bort, sa Perka. Det är vackert där också. Och vi var här först.

– Hör nu! sa gubben. Fattar ni inte vad jag säger? Det här är min mark. Min min min min min!

– Det förstår jag inte, sa Perka. Förstår du det här Ingela?

– Kanske, sa Ingela. Men vi kan ju bo därborta då, om nu farbror vill bo just här.

– Därborta? sa gubben. Ånej, det är också min mark.

– Men du kan väl inte bo både här och där? sa Perka.

Då blev gubben arg på allvar. Han blev röd i ansiktet och började hoppa och stampa på blommor och gräs.

 – Jag tror farbrorn blir sur, sa Ingela. Det är kanske bäst att vi bor i skogen då.

– NEJ! skrek gubben. Det är MIN skog!

– Ska du bo där också? sa Perka.

Nu blev gubben alldeles vild.

– Det är inte fråga om att bo! vrålade han. Det är MIN mark, MIN äng, MIN hage, MIN skog. MIN MIN MIN MIN MIN…

Plötsligt blev han så arg att han sprack, Poff! sa det – och så var han borta.

– Oj då! sa Perka. Vems är marken nu?

– Den är väl ingens, sa Ingela.

De lät bra. Då var det ju inget som hindrade Perka att fortsätta bygget.

I det här kapitlet ville vi som synes problematisera begreppet äganderätt för barnen. Andra kapitel ställer andra frågor som kunde öka ungarnas medvetenhet. Det lyckades inte. Biblioteken satte sig på tvären. Medan de samma år köpte 4000 ex av Trälarna blev inte ens hundra ex av Perka tillgängliga på svenska bibliotek. I Danmark gick de bättre. Men hos oss hade etablissemanget 1981 börjat bekämpa den vänstervridning som varit naturlig på 60- och 70-talen.