I valrörelsen 1948 var Inga och jag sångare och fanbärare åt valtalarna i Stockholm. Ernst Wigforss talade på skolgården vid Fridhemsplan. Han hade nyss skrivit det efterkrigsprogram som kom att ligga till grund för det svenska välfärdsbygget, så han om någon visste vad socialdemokrati skulle vara. Han sa:
– Vi behöver inte finna oss i arbetslöshet. Vi ska samordna den ekonomiska verksamheten till en planmässig hushållning. Målet är full sysselsättning, rättvis fördelning och demokrati i arbetslivet!
Han lade fram efterkrigsprogrammets visioner. Inkomsterna måste bli så höga att efterfrågan icke viker! Solidarisk lönepolitik! Arbetstidsförkortning! Begränsning av de stora förmögenheterna. Förstatligat försäkringsväsende och kontroll över kapitalmarknaden. Tomtmarken och hyreshusen i städerna överförs i kommunal ägo. Socialisering på alla områden där privat företagsamhet medför misshushållning. Ökat arbetarinflytande över produktionens ledning!
Detta är socialdemokrati. Dvs var det då, 1948. Vad är det i dag? Svar önskas från Håkan Juholt eller någon annan som vet. Själv går jag åter till Tage Danielsson:
Låt borgarna få vad dom tål.
Bak framåt mot nygamla mål!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar