I dag är det annandag pingst. Pingst är den högtid då troende
förväntas kunna "tala i tungor", dvs prata med Gud på ett språk som
de bär nånstans i sitt innersta, alltså babbla utan att bli förstådda.
Men är det så ovanligt och är det något
typiskt för pingsten? Jag tycker mej höra tungomålstalande, dvs obegripligt
babbel, lite varstans.
Från präster – alltid. Från politiker alltför
ofta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar