söndag 13 juli 2014

Ett exempel på något mycket svenskt


I går var det marknad i Östra Husby där jag bor. Jag satt sju timmar i solen vid ett bord för att sälja mina böcker. Tvåhundra kronor för den kompletta Trälserien i fyra band. På tok för billigt, sa någon som visste att Trälarna nu är slutsålda och att de sex omgångar jag hade att bjuda ut kanske var sista möjligheten att få tag på dem.
Här mötte jag ett dilemma som på nåt sätt var moraliskt. I den kapitalistiska tankevärlden gäller principen om tillgång och efterfrågan: ju lägre tillgång och ju större efterfråga, desto högre pris. Men som socialist kan jag ju inte tänka kapitalistiskt. Jag tänker naturligtvis: Man ska inte behöva vara rik för att få läsa böcker. Sätt ett pris som folk har råd att betala! Så gjorde jag det och Trälarna var snart slutsålda.
En sån här marknad är en märklig företeelse. Den är hyperdemokratisk och kräver tolerans åt alla håll. Plötsligt har man Nya Moderaterna på ena sidan och nåt religiöst på den andra. Alla leende och trevliga. Inga gräl trots olika åsikter.
Mitt emot mej hade jag Kristdemokraterna. Alltså ett gäng som ville sprida den medeltida vidskepelse som i dag heter kristendom. Leende delade de ut sin tidning FAMILJENS RÖST med Göran Hägglund på omslaget till de förbipasserande. När en deras tidningar blåste iväg åt mitt håll hejdade jag den så att den inte skulle gå förlorad. Inte för att jag sympatiserade med tidningens innehåll, utan för att de som delade ut den var så trevliga.
Det här var en marknad där allting blandades: skaparglädje, vinningslystnad, tro och otro, politik till höger och vänster, lek och allvar. Ett Sverige i miniatyr. En uppvisning i något mycket svenskt – en mångfald utan gräl och utan vapenskrammel.       

1 kommentar:

  1. Härliga sympatiska reflektioner, tack för dem!

    SvaraRadera