fredag 31 juli 2015

Vi är de enda som mördar varandra


Även om man inte tror att allt levande är skapat av nån Gud, så kan man tycka att allt levande har existensberättigande – just bara för att det lever och delar våra livsvillkor på planeten. Det måste poeten Ove Klinthäll ha tyckt när han diktade detta:

I brevlådans ständiga mörker
som störs fyra gånger per dag,
där bor var sommar en tvestjärtsfamilj
en månad sådär, vad vet jag.
Var gång när jag hämtar min tidningshög där
så fastnar ett kryp mellan arken
och kvickrädd gör jag ett skak med min hand
och tvestjärten faller till marken.
Vart sen den tar vägen, det vet inte jag,
men kanske till brevlådan åter,
och tvestjärtfamiljen blir jublande glad,
och särskilt då barnen, som gråter.
Nå, nytta det gör dom, som varelser gör,
det tycker jag nog du bör höra
men jag frågar mej vad
och jag frågar mej vad
dom har i min låda att göra.

Vi delar den här planeten med ett otal varelser. Den är ingen Noaks ark, där lejon och lamm lever i sämja och lejonen antagligen äter gräs. Nej, här råder den grymma lagen äta eller ätas. Och vi människor har inget att lära ut till andra varelser.
Vi är troligen de enda som inte bara försvarar oss mot andra utan också mördar varandra.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar