Lagom stort är alltid bäst

 "Med risk för att kallas både det ena och det andra så föredrar jag trattorior i små sprickor i husfasaderna framför fotbollsplansstora lysrörsupplysta Domusfik. Jag föredrar ostar med tydlig smak av sin egen gård framför Mjölkcentralens urlakade herrgård. Jag föredrar byar där folk har trampat upp sina egna stigar och stadsdelar som har vuxit fram under århundraden framför betongförorter uppsmällda på en eftermiddag. Jag föredrar rentav den lokale bankiren framför Wallenberg. Det tror jag att också en majoritet av dagens sjuttiotalsromantiker gör. Det är sällan man hör någon vänsterorienterad av i dag prata sig varm för fler motorvägsbyggen och större betongschabrak och ett tätare samarbete mellan fack och industrikapital – allt onekligen beståndsdelar i det socialdemokratiska samhällsbygget à la sextio- och sjuttiotal."

Så skrev skriftställaren Kalle lind den 14 februari i tidskriften ETC. Jag återger det här (med instämmande) ifall någon av er skulle ha missat det.