Om vi
gamlingar har någon uppgift så bör det vara att använda minnet och påminna om
sånt som riskerar att försvinna i det kommersiella medieskvalet. Dit hör
viktiga författare som inte våra rikemän längre tjänar pengar på.
I dag vill
jag påminna om Gunnar Ohrlander, född 1939 och död 2010, också känd under
signaturen Doktor Gormander. Han var satiriker i bl a Flamman och Aftonbladet
och dramatiker för Fria Proteatern. Här vill jag påminna om hans sista bok, Den gudarna älskar – om konsten att överleva
som lärare, som kom ut 2009.
Greken Lukianos ska
för tvåtusen år sedan ha skrivit att den gudarna hatar gör de till lärare.
Ohrlander vill vända på begreppen. Skolan är min livslånga kärlek, skriver han.
Lärarna är de viktigaste kulturarbetarna men har inte fått den uppskattning de
förtjänar.
Läraryrket har låg status i Sverige. En av fyra lärare överväger att
lämna yrket på grund av usel arbetsmiljö och låga löner.
Ett katastrofalt
dråpslag mot den svenska skolan svarade Göran Persson för 1991 när han öppnade
för privatisering av skolväsendet.
Det skulle ge möjlighet till försök med småskalig alternativ pedagogik
men resulterade i stället i att skattemedel överfördes till stora koncerner med
miljardomsättning. Till skillnad från t ex Holland och Danmark där friskolor
ägs av icke vinstdrivande stiftelser.
En fråga som Ohrlander undrar över är varför det bara är i Sverige och
England som skolor brinner. Svenska skolor har brunnit 250 gånger om året eller
en gång varje verksamhetsdag.
Mot slutet av boken
släpper Gunnar Ohrlander fram Doktor Gormander och då blir det roligt. Vi får
veta hur ungdom, föräldrar och skolfolk har det i Östra Vidringe, som inte bör
ligga alltför långt från Grönköping.
I den här boken finns alla synpunkter på den svenska skolan som tänkas
kan – utom en: den att arbetarrörelsens historia och värderingar aldrig tagit
sig in i undervisning och läroböcker. Läsvärd är boken ändå.