Välfärden har sina brister!

Jag tittade inte på nobelfestligheterna i teve, men det gjorde poeten Ove Klinthäll. Han meddelar att Viktoria hade en osannolikt utstyrslad krinolin. Det väckte tankar som han formulerar så här:

Av tiggare, som utgör en miljöförstörelse,

har många julklappsköpare fått känning,

men säj, vad kostar, månne, som en lätt jämförelse,

Viktorias nobelprismiddagsklänning?

Ja, det kan man fråga sej. Så har de flesta av oss inte råd att klä sej. Nej, välfärden har sina brister. Men fattiga är vi ju bara om vi inte jämför oss med dom som är ännu fattigare.  För ett tag sen åkta jag till Ibiza, bodde på lyxhotell och käkade på fina restauranger, tills pengarna tog slut och tvingade mej att dra hem igen. Om sånt har vår favoritpoet diktat så här:

Välfärden har sina brister,

vårt överflöd: Bye och ajöss!

Men jösses vad många turister

som åker till lands, flygs och sjöss.

Mänskor och kvinnskor och stora och små

och gamla och spattiga

far ut över världen, så undra då

om vi svenskar är särskilt fattiga?

Riktigt så där skrev han inte. På sista raden menade han att vi svenskar är riktigt fattiga. Det kan jag inte gå med på. Större delen av världens befolkning bor sämre, äter sämre och klär sej sämre än vi. Större delen av världens befolkning är fattigare än vi svenskar.

Men planeten kan föda hela sin befolkning. Planeten kan ge oss alla en god standard. Det är fördelningen det är fel på. Några snor åt sej så att andra blir utan. När ska vi sätta stopp för det?