Här kommer poeten Ove Klinthäll med en historia som han kallar Tomteoycka.
Eftersom vi är goda vänner får jag ofta bli den förste att publicera hans
dikter, innan tidningar och tidskrifter börjar slåss om dem. Här alltså:
Till ett hus
vid Autobahn skulle skaffas fram en gran.
Tomten
skuttar fram så fort… Det var galet gjort.
Ty på vägen
far, så klart, bilar med en jädrans fart.
Tomtefar går
oberörd – och blir överkörd.
Men då ger sej
tomtemor med sin något yngre bror
ut att hämta
gubbens lik mitt i all trafik.
Då förstår
man mer än väl, att dom också körs ihjäl.
Tre st lik
på Autobahn, är det klokt? Nej fan!
Men som ni
väl har förstått så är tomtars tankemått
mycket
smallare än "Small" så nu hörs ett
vrål!
Hela
tomegubbens klan störtar ut på Autobahn.
Aldrig har
man, har man sagt, sett sån tomteslakt.
Poetens barn tyckte att det där var en jävla historia, eller som
de uttryckte det på poeterbarns barnspråk "ett förskräckligt epos".
Och det är väl bara att hålla med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar