Jag läser
att 349000 människor i Sverige är arbetslösa. 349 tusen av oss uträttar ingenting. Ändå funkar samhället.
Det är förvånande. Affärerna är fulla med mat, varuhusen fulla med prylar, vårdcentraler
är igång, liksom sjukhus. skolor och daghem. De 349 tusen arbetslösa behövs
alltså inte?
Det är väl som det ska. Arbete som förr gjordes för hand görs numera
av maskiner. De människor som befrias från arbete kan då ägna sej åt skojiga
sysselsättningar, sporta, leka, dansa, måla tavlor, spela musik.
Det skulle de kunna göra om de levde för sin egen skull. Men nu är
det så att dagens människor inte lever för i egen skull utan för att en liten
klick herrar ska tjäna pengar på dem. De ska "stå till arbetsmarknadens förfogande".
De ska söka jobb – inte för att samhället behöver deras insatser utan för att
de, eventuellt, ska kunna göra någon rik herre ännu rikare.
Hur kommer det sej att allt fungerar fast 349 tusen medborgare
inte gör någon insats? Jo, det funkar för att den som har jobb får slita ut sej
genom att göra två eller tre personers arbete för en persons lön. När de två
som tidigare var med och delade på jobbet blev "friställda" betydde
det att ägaren stal deras löner och lade dessa pengar till sin egen vinst.
Sådan är kapitalismen. Så länge vi har den kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar